Vi trotsade kylan (-34 grader tidigare idag) och begav oss som vanligt till Coop Arena för att ikväll se matchen mellan Linköping och Luleå. Det blev en tät match där Luleå vände och till slut vann i full tid.

Tre poäng till Luleå vilket gör det lite extra varmt här uppe när de nu gick upp i serieledning vilket åtminstone räcker till efter landslagsuppehållet.

Bara att njuta!!

Jag ska nu bara botanisera lite mer på internet efter bra recept på egen pasta, men till att börja med så utgick jag från följande recept som fungerade bra:

• 2dl Durumvete
• 2dl Mjöl (Jag körde med Vetemjöl special då jag inte hade vanligt mjöl hemma)
• 2st Ägg
• 2 Msk Olja
• 2 Msk Vatten
• 2 Krm Salt

1. Blanda Mjöl och Salt och gör en hög på bakbordet med en ”vulkan-urgröpning” i mitten.
2. Placera (i urgröpningen) Ägg, Olja, Vatten och knåda sedan samman ingredienserna till en fast deg
3. Slå in degen i plastfolie
4. Låt degen vila i kylen i ca 1h
5. Skär degen i tre delar och bearbeta varje deg till plattor (först med kavel) som sedan körs i pastamaskinen till lämplig storlek (jag nöjde mig med att gå från största läget i maskinen ner ungefär 4-5 steg)
6. Använd skärläget i maskinen för att sedan skapa den delade pastan
7. Låt pastan torka på en handuk i ca 10 min
   
8. Koka pastan ett par minuter i vatten med olja och salt
9. Servera

Brödet blev hur som helst fantastiskt bra och kommer absolut att finnas med på nästa julbord:

Tid: Cirka 1 timmes arbete  men runt ett dygn av väntan och åter väntan.

• Vetesurdeg
• 200 g vatten
• 200 g vetemjöl

• 250 g av fördegen ovan
• 1 flaska porter (33 cl)
• 3 dl julmust
• 100 g smör
• 1/2 dl mörk sirap
• 50 g muscovadosocker
• 1 msk salt
• 1 msk mald pomerans
• 1 msk mald kardemumma
• 1 1/2 msk ingefära
• 1 msk mald nejlika
• 300 g rågmjöl
• 740 g vetemjöl
• 50 g russin
• 50 g korinter

1. Kväll dag 1: Blanda lite av surdegsgrunden med vatten och mjöl. Täck med plast och ställ på ett varmt och mysigt ställe. Skåpet ovanför kylen brukar vara perfekt. Om man är osäker på hur aktiv surdegen är så rekommenderar jag att man börjar redan på morgonen dag 1 och matar degen. Sen slänger man allt utom lite grann på kvällen dag 1 och matar den igen. Ju fler gånger man matar den innan baket, desto effektivare blir den. Viktigt att den verkligen bubblar upp och får lite skum på ytan innan man matar om den.
2. Morgon dag 2: Smält smöret och mortla pomerans, kardemumma och nejlikor var för sig. Ha ner kryddorna, ingefära och salt i smöret.
3. Koka upp portern så att alkoholen försvinner. Den motverkar surdegen och sånt vill vi ju inte veta av.
4. Blötlägg russin och korinter i iskallt vatten så de suger åt sig lite vätska och därmed får fin konsistens även efter gräddningen.
5. Blanda den kylskåpskalla julmusten med portern och låt det svalna till rumstemperatur. Häll sen ner vätskan i en hushållsassistent.
6.  Ner med fördeg, smör/kryddor, sirap oh muscovadosocker i hushållsassistenten och kör en minut så att allt blandas.
7. Om man har lite bråttom kan man här även ha i 10 g jäst. Då sparar man väldigt mycket tid under jäsningsprocessen och smaken påverkas inte nämnvärt.
8. Ha i mjölet och kör på låg hastighet tills allt blandats. Låt vila tio minuter.
9. Kör därefter på medelhög hastighet cirka sex minuter så att degen blir smidig och känns seg om man drar i den.
10. Häll av vattnet från russin och korinter. Häll sen ner dem i degen och kör på
    medelhastighet tills allt blandats ordentligt.
11. Stjälp upp degen i en bunke som man gärna får olja med lite rapsolja eller så tar man en klick smör. Täck över med plast och ställ varmt.
12. Låt jäsa till dubbel storlek (väldigt beroende på om man har i jäst eller inte, kraften i surdegen samt temperaturen där bunken står) och stjälp sen upp den på ett mjölat bakbord.
13. Dela i två delar, forma till limpor och lägg antingen i jäskorgar eller i en bunke som man lagt en ordentligt mjölad bakduk i.
14. Sätt på ugnen på 260 grader, ställ in en plåt som får bli het och när den har nått rätt temperatur tar man ut plåten, lägger limporna på (en bit bakplåtspapper mellan är inte fel), snittar dem ett par gånger och skjutsar sen in.
15. Släng in en skvätt vatten och sänk temperaturen till 230-240 grader.
16. När bröden är 96 grader i mitten eller har fått en fin mörkbrun färg är det klara – räkna med runt 40 minuter. Doften i köket är helt sagolik.
17. Förvaras som de är – absolut inte i påse. Det bästa är att ställa dem med snittytan nedåt på en skärbräda.
18. Lite smör räcker bra, men en klick senap och nygriljerad skinka är inte fel det heller.

http://itunes.apple.com/us/app/zombie-gunship/id435797419?mt=8

Välkommen till världen – http://www.nll.se/webb/Opererande-specialiteter/Kvinnosjukvard-Sunderbyn-/Webbisar/visawebbis/?w=2114

Spelet fungerar också överraskande bra att spela på iPad trots att den inte ännu är anpassad – längtar verkligen till den dag då vi får se en riktig iPad-version av spelet. En annan utmaning är att det inte finns någon tidsgräns för ett drag, vilket innebär att ett parti kan utspela sig över någon timma eller över ett par dagar. Det gör också att man enkelt kan spela multipla sessioner vilket även utmärkt.

För 22 kr på AppStore är det inte mycket att säga om. Man kanske dock ska varna lite för att spelet är smått beroendeframkallande

Om du själv spelar wordfeud, sök då upp ”eriell” så får vi gå en rond!

Du kan också läsa mer om Book Book på följande sida: http://twelvesouth.com/products/bookbook_iphone

Vi fortsatte med en bra nypa galghumor om hur vi säkert även denna gång skulle ha missat något och att det skulle krisa ihop sig så där i sista ögonblicket. På hemsidan där vi köpte biljetterna (på en spansk buss-sida btw) så fick vi två kopior av samma bekräftelse per person. På det första av dessa stod det skrivet på engelska att denna skulle lämnas till busschauffören. Det andra pappret gällde som vårt eget kvittot och det stod också att den kunde inte användas som färdhandling. Då vi bara behövde färdhandlingen skrev vi helt enkelt bara ut det första pappret (det som skulle lämnas till chauffören). Bussen körde in till perrongen och vi skulle precis kliva på, plötsligt hindrade busschauffören mig när jag skulle kliva på – han kunde givetvis ingen engelska, men jag kunde uttyda något om att han pratade om två papper och inte om ”ett” papper som jag räckte fram till honom. En vänlig yngre tjej kom fram till oss och översatte: ”Vi behöver bägge pappren för att få åka med bussen”. Det vi skämtat om hela morgonen hade precis slagit in. Kvickare än ögat lastade vi ur bagaget ur bussen och sprang upp genom bussterminalen och sedan trängde vi oss förbi en kö på ungefär 20-30 personer och frågade mannen i bussbolagets kassa om han vänligen kunde göra en kopia på pappren. Inom 5 minuter hade varsin kopia som vi flämtandes sedan kunde överräcka till busschauffören som då släppte in oss i bussen. Vi han precis sätta oss ner på varsitt säte och inom 5-10 minuter rullade så bussen ut från perrongen och vi var då verkligen superglada att vi verkligen hade kommit med.

Med full fart styrde bussen mot Portugal och flygplatsen i Porto vilken var vår slutstation. Bussen gick genom eller förbi de flesta av de orter vi passerat på vägen mot Santiago. Ett par timmar senare var vi tillbaka i Porto. Vi passade på att kontrollera avgångstiden för vårt flyg på flygplatsens informationstavlor. Då vi hade ett par timmar (9-10h) innan flyget skulle avgå så passade vi på att ta metron in till Porto igen då vi under första dagen hade observerat att de verkade ha en linbana i staden och tänkte att vi lika gärna kunde passa på att åka den och sedan njuta av solen på något café inne i staden innan flyget skulle gå.

Ett byte senare söderöver i Portos metro åkte vi över bron ”Ponte dom Luís I” ano 1886 (bilden ovan). Precis efter bron stannade vi på stationen och gick närmre fram mot bron och mot linbanan.

Vi hoppade in i en egen vagn som såg till att så småningom automatiskt stänga igen dörrarna när vagnen väl var på väg ut i luften. Vagnen transporterade oss ner till de mer historiska kvarteren i Porto som ligger vackert insprängda längs floden Douro. På videon nedan ser du exempel på den fantastiska utsikten linbanan gav oss över staden:

Väl nere strövade vi omkring i hamnområdet och hamnade till sist på ett trevigt litet café. Vi hörde i bakgrunden ljudet av trummor som växte sig starkare och starkare. Plötsligt så kom en massa manniskor paraderandes med stora trummor och cymbaler. Vi blev lite osäkra om det var något lokalt fotbollslag eller något annat som låg bakom allt trummande. Efter de passerat följde en hel kavalkad av trumgrupper. Det var maximalt 3-4 minuters mellanrum mellan alla förbipasserande trumgrupper under de 1-2 timmar vi satt vid kaféet – så vi fick höra en hel del trummande under eftermiddagen.

Innan vi gick var vi bara tvungna att fråga kyparen vad som var anledningen till trummandet. Det visade sig att Portugal (eller iaf Porto) firade ”Trummans dag” och det var helt enkelt bara att trumma på så bra man kunde under den dagen. Efter cafét följde vi trummornas väg tillbaka till den nedre linbanestationen och hoppade på en korg i motsatt riktning upp till toppen. Så småningom kunde vi sätta oss på metron igen för vidare färd tillbaka till flygplatsen. Dimman bredde nu ut sig över flygplatsen och en del flyg började halta i tidtabellen, vi blev lite fundersamma på hur vi skulle drabbas då vårt flyg var ett av de sista som skulle lämna flygplatsen för kvällen. Vi satte oss hur som helst ner vid Gate 6 och väntade.

Så småningom lättade dimman och vårt flyg kunde avgå i rätt tid. Flyget gick till Lissabon där vi sedan skulle behöva vänta över natten till dess att vår anslutning till Stockholm avgick (09:30). Vi kom precis lagom till att hinna med att beställa maten på McDonalds innan de stängde kl. 23, med andra ord hade vi ungefär 10 timmar till att slå ihjäl på flygplatsen under natten.

Natten fördrevs med chackspelande, tv-tittande, iPad-spelande, diskuterande såväl som en och annan kortare sömntur. Så småningom visade kl. 08:20 och det var äntligen dags för boarding. Vi flög en helt ny Boeing 737 bekvämt till Stockholm där jag sedan skiljde mig från Patrik för vidare färd norrut. Jag fick vänta ett par timmar på Arlanda innan jag lite tröttsamt kunde checka in på Norwegian:s flight till Luleå. Det som dock var positivt var att denna flygning hade WiFi-tillgång och jag kunde då också använda iPad:en för att i princip slå ihjäl hela tiden på flyget. Internet på planet fungerade ypperligt – detta är absolut framtiden för flyget och bekvämt för alla oss passagerare!

Ungefär ett och ett halvt dygn senare hämtade Elin och Andreas upp mig på Luleå Airport och tur nog hade jag sett till att ta ledigt dagen därpå för att jag skulle få möjlighet att sova ikapp mig. Man kan väl lungt sagt säga att det inte var några större problem att lyckas somna ett par timmar senare den kvällen.

Nu hade jag äntligen efter en fantastiskt rolig och intressant resa nått slutmålet och jag måste säga att hur roligt det än är att vara ute och resa så är det samtidigt fantastiskt skönt när man äntligen kommer hem.

Jag passade på att ta mig från stationen och försökte hitta min väg ut mot en skylt med destinationens namn på att fotografera. Den enda jag hittade var en skylt som satt direkt på själva byggnaden på grund av de omfattande renoveringar de höll på med så därför ser ni på bilden nedan deras järnvägsstation.

Jag tittade mig omkring och fick genast syn på en vy som jag kände igen borta i horisonten. Jag såg en dokumentär för några år sedan om att man höll på att bygga en gigantisk kulturstad uppe bland bergen i Spanien – och mycket riktigt så var det den jag såg i horisonten. Klicka på länken för att läsa mer: http://en.wikipedia.org/wiki/City_of_Culture_of_Galicia

Jag plockade fram kartan vi förberett oss med, gick bra att följa den ända in till ”gamla staden” där jag tappade bort mig i alla snäva gränder. Då hotellet låg tvärs över staden sett från järnvägsstationen blev del en hel del promenerande innan jag slutligen kom fram. Den förmiddagen gick i väldigt stor utsträckning ut på att läsa gatnamn från de olika fasaderna.

När jag så småningom hittade var på kartan jag befann mig insåg jag att jag faktiskt var väldigt nära katedralen. Så enbart 5 minuters promenad senare stod jag på Obrigado-torget tillsammans med en massa andra pilgrimer som var väldigt glada att också ha nått målet. Jag spelade in en kort film från när jag kom fram som går att se här:

Jag såg till att sedan fixa med in-checkningen på hotellet såväl som att komma ikapp med min e-post innan jag fick besked av Patrik att han var på ingående. Vi sammanstrålade på det stora torget och passade sedan på att besöka katedralen lite innan det var dags att runda av kvällen med en god middag såväl som en fruktansvärt god Sangria som avrundning på kvällen.

Dagen därpå var det dags att unna sig att ta en ordentlig sovmorgon innan det var dags att gå till pilgrimsmässan som vi skulle delta på. Mässan var ganska lik en nattvardsmässa hemma i Sverige om än på fyra olika språk såväl som att det var en lite striktare katolsk stämning som rådde inne i katedralen. Det som skiljde sig mest mot hur vi gör i lutherska kyrkor var avslutningen där prästerna ser till att få ett stort objekt i gungning som i sig sprider ut rökelse. Vad jag förstått så använder katolska kyrkor rökelsen för att den symboliserar människornas kontakt med Gud (sker genom röken) och det var hur som helst kul att se. Jag tog också en video på detta som att finns att se på följande länk:

Efter mässan passade vi på att ta en lång tur genom katedralen såväl som att besöka museet där man får se mycket av historien beskriven såväl som objekt som varit viktiga för kyrkan m.m. Det fanns en hel del då denna plats räknas som 3:e viktigast för kristna efter kyrkan i Rom och Jerusalem.

Efter besöket åkte vi med ett turisttåg som gick runt hela staden för att vi på ett snabbt sätt skulle hinna med att se så mycket som möjligt av staden innan mörkret väl lade sig.